4 veckor.
Volvo CE (Construction Equipment) är en fabrik i Arvika som konstruerar ochproducerar stora hjullastare. De har tagit kontakt med oss för att de söker enlösning i deras förbättringsarbete. Hur de jobbar med förbättringsarbete just nuär ostrukturerat och är inte tillräckligt engagerande för personal och sökerdärför lösningar för det.
Önskat mål från uppdragsgivaren:
Volvo CE har inget befintligt digitalt verktyg nu i stunden. Det finns personer ifabriken som inte är vana med tekniska/digitala verktyg. Att få rätt bild avförbättringsprocessen just nu, ännu är det lite oklart hur exakt det fungerar. Fåpersonalen att förstå värdet av förbättringsarbetet och skapa extra engagemangmed en lite annorlunda “belöning” än hur det är just nu.
Vi har använt oss av flera olika metoder för att föra arbetet framåt. Samtliga metoder som använts har på något vis givit oss fler insikter och har på så vis kunnat leda oss vidare i vår process.
Vi har haft ett antal frågemöten med Volvo CE och dess anställda. Under dessamöten är det vissa saker som fastnat hos oss och som vi känner att vi kan jobbamed. Det var främst under frågemöte två med Daniel som vi kände att detbörjade klarna upp sig för vilken riktning vi vill jobba mot.
Vi började basera vår design på svar vi fick som;
Det finns ingen grundläggande eller tydlig struktur i jobbet medförbättringsförslag
Det används idag bara penna och papper
Antalet förslag är inte det viktiga, utan vad de har för effekt
Ekonomin behövs inte ta i beaktning
Kul med belöning, men vill att det ska bli mer motiverande
De har en viss pyramid för att påvisa hur viktiga/stora förslag är, försöka
anamma eller utveckla den på något sätt.
Vi valde även att skapa ett eget formulär med frågor till personer i vår omgivningsom jobbar i liknande fabriker och om de jobbar med förbättringsarbete. Vi ficktotalt 10 svar och här är en liten sammanställning.
Detta gjorde vi för att se hur andra företag inom industrin jobbar med detta ämne.
Det viktigaste vi tog med oss från denna var:
Med tanke på att vi kände att vi inte alltid fick tillräckliga svar under vårafrågestunder med personalen på Volvo började vi själva söka på redan gjordforskning inom liknande område. Vi fann då en rapport för förbättringsarbeteinom lagerverksamhet på Volvo Car Customer Service. Denna har vi läst igenom
och tagit en del inspiration från då den nämnt delar som vi kommer att ha med ivår designlösning. I denna rapport pratar dem om “VIKKIS-arbete.
Vilket är deras benämning på förbättringsarbete i just denna fabrik. Viktigdistinktion för att göra det mindre förvirrande i vidare läsning.
När vi kommit fram till denna handlingsplan så kombinerade vi “Uppmuntra allaatt skicka in förbättringsförslag” och “Designa ett lättsamt digitalt system” i vårMVP Canvas i syfte att göra det tydligt vad vår tilltänkta tjänst löser för problem,vilka som använder tjänsten och hur det går att mäta eventuell framgång av den.
Under projektets första vecka ville vi använda oss av diverse metoder för att
enklare kartlägga vår process fram till en potentiell lösning. Vi började med en LDJ (lightning decision jam) och MVP canvas (minimum viable product) ganskatidigt, även om vi inte hade mycket att gå på. Vi ville helt enkelt få framnågonting av det lilla vi hade och komma in i tänket av deras förbättringsarbeteoch hur det skulle kunna utvecklas.
Efter att vi gjorde MVP-canvasen så gjorde vi en kundresekarta baserat på mvpn.Från det att de börjar sitt arbetspass till att förslaget har åtgärdats.
Med hjälp av kundresekartan ville vi fånga upp de anställdas känslor under helaförbättringsförslag resan, från att de är oengagerad till att vara helttillfredsställda.
Hade vi haft chansen att användartesta prototypen hade vi gjort de och sedangjort en ny kundresekarta för att tydliggöra eventuella painpoints, som vi dåhade försökt förbättra.
Vi valde att inte göra en kundresekarta för att se hur det ser ut i nuläget. Vikände som vi inte fick tillräckligt med information från de vi intervjuade. Detverkar som de gör väldigt olika från de olika avdelningarna.
Före vi började arbetet med prototypen i Figma valde vi att göra simpla pappersskisser. Detta skulle vara ett enkelt sätt att demonstrera hur dom 4 olikavyerna kunde se ut innan vi fortsatte arbetet. Därefter röstade vi på de förslagenvi tyckte skulle vara bra grunder i vår kommande design.
Wireframes designades i Figma och vifick alla komma med förslag hur varje enskild vy skulle kunna se ut. Vi röstadesedan fram dom bästa förslagen, alternativt kombinerade olika förslag för att fåut det bästa av alla förslagen. Tack vare våra wireframes så har vi en grund attutgå från när vi börjar designa vår prototyp.
Vår tanke med hur det ska kunna gamifieras är att det ska vara en väldigt enkel
onboarding. Att göra en stor ändring på någonting, utan att vi har jättebra koll påhur det mesta inom fabriken fungerar, är lite för radikalt och vi ville kunnaapplicera detta på hur det är just nu.
Personalen behöver bli mer engagerade i förbättringsarbetet och det ska varaenkelt att ta sig an det. Så via vår research och användarstudie har vi då kommitpå att personalteamen ska tävla mot varandra i samband medförbättringsarbetet. Alla förbättringar som skickas in tas på allvar. Men, bara eninskickad förbättring ska inte ge poäng. Vi har därför skapat ett färgsystem sombåde säger vart i processen förbättringen är och hur mycket poäng som harsamlats in. Såhär ser det färgsystemet ut:
Dessa poäng samlas in och arbetsgrupperna hamnar sedan i en leaderboard som alla kan sedan kan se via arbetsstationens iPad.
I vårt exempel står det att månadens pris är ett presentkort på frukostbilen.Belöningen till arbetsgruppen som vinner behöver nödvändigtvis inte vara justdet, utan som tidigare nämnt om belöningar så har vi förslaget att göra detvarierat och mer fokuserat på upplevelser för arbetsgruppen ellerteambuildingaktiviteter. Någonting som stärker gruppen och dess relation medvarandra. Belöningarna ska också helst hamna på en rimlig nivå. Exempelvis kannågon i arbetsgruppen vara en spelartyp som benämns “killer”. Denna spelartypvill vinna till varje pris och risken finns att det kan stävja snarare än stärkarelationerna inom arbetsgruppen.
Vår prototyp startades med att vi försökte hitta färger och designsystem från
Volvo som vi skulle kunna använda oss av. Tillslut fann vi ikoner, logotyper ochfärger från Volvogroup som vi kunde gå efter och använda oss av för att skapa en enhetlig design. Vi kände också att det var viktigt att hitta rätt fonter att använda oss av i tjänsten.
Som vi tidigare tryckt på gällande hela tjänstens om helhet så vill vi ha den så enkel som möjligt för alla sorters användare i fabriken. Vi valde därför storaknappar, tydliga ikoner som blir ifyllda när man är på respektive sida och äventydliga avgränsningar för knappar, text och leaderboard.
Vår tanke är att den som beställer kursen åt kursdeltagarna skriver in mejladresserna på alla deltagare. På så vis vet systemet automatiskt hur många som bör delas in i varje grupp för att kunna genomföra gruppövningarna. Samtidigt får även beställaren ett administrativt konto där den kan logga in för att moderera t.ex. vilka dagar kurserna ska genomföras.
Det som behövs ytterligare för just detta projekt skulle till en början vara ännumer User research, eller i alla fall större mängd data från fler människor somjobbar i fabriken och har erfarenhet med dagens förbättringsarbete.
Detta hadekunnat hjälpa oss ännu mer i formandet av idén och mycket tydligare påvisat vadsom just nu inte fungerar så bra.
Med mer data från en större mängd människor som jobbar fabriken skulle viockså kunna jobba mer riktat mot en målgrupp och göra en persona att gå efter.Där hade vi kunnat göra mer pricksäkra designval för vad personerna behöver.
Det som vi tidigare nämnt i rapporten om avvikelser kontra förbättringsförslag,kanske skulle det också finnas ett sätt att rapportera dessa, saker som man självhar åtgärdat på plats.
Det var ett sent beslut att göra teamleaderns vy i vår prototyp. Därav är den inte helt säkerställd då vi inte har någon user research bakom. Så vi vet inte vad somskulle vara bra att ha på deras vy eller inte.
Där finns det storutvecklingspotential.
